Nobelpriset i ekonomi till Richard Thaler

Ärligt talat hade jag aldrig hört talas om Richard Thaler tidigare, men han låter som en förkämpe för oss som vill fatta bättre beslut för att leva bättre liv.

Richard Thaler är beteendeekonom och säger att vi människor inte alls är så rationella som ekonomin omkring oss ger sken av. Därför skär det sig ibland. Vi går därför lätt fel i pensionsval, på börsen men även i plånboken.

(Citatet från Claes Hembergs blogg.)

Det är många som tänker på ekonomi utifrån matematiken, och den är förstås viktig när det gäller exempelvis ränta på ränta och ännu mer komplicerade företeelser.

Men som en annan guru, Dave Ramsey, säger, är privatekonomi ”80% behavior and only 20% head knowledge”.

Det är lätt att tänka att det är smart att månadsspara, spara löneökningen, välja aktiefonder istället för räntefonder och inte agera över huvud taget när man är stressad eller i affekt.

Det är svårare att göra det, och om jag förstår det rätt, är det sånt som han forskar och skriver om.

Richard Thaler bloggar på Nudge blog, och har skrivit en bok med titeln Nudge.

Vårbudgeten 2016 i korthet

DN sammanfattar Regeringens vårbudget och tilläggsbudget (varning för autospelande video med ljud).

Utgifterna för migration ökas på med 31 miljarder kronor under 2016. Tillskottet kommer delvis med hjälp av att utvecklingsbiståndet minskas med 4 miljarder.

Detta ska läsas som att höstbudgeten för 2016 anslog 19 miljarder till ”migration” under 2016, men att man redan nu inser att man måste anslå ytterligare 31 miljarder. Den stora höjningen är i kategorin ”ersättningar och bostadskostnader”.

Källa: Regeringskansliet

Tillskottet finansieras genom att minska biståndet med 4 miljarder och låna en väldig massa pengar. Det ogillar förstås oppositionen, vars kritik sammanfattas av Margit Silberstein:

Regeringen klär sig för solsken och dessutom i lånta fjädrar. Den dagen vargavintern är här finns inga pengar till underställ, när kylan biter står regeringen naken.

Röran med statlig inkomstskatt 2014-2015

Det har varit osedvanligt rörigt i frågan om den statliga inkomstskatten, både inför 2014 och 2015.

Inför budgetåret 2014 ville Regeringen Reinfeldt höja brytpunkten för statlig skatt från 36158 kr/mån till 37408 kr/mån. I ett omdiskuterat beslut, stoppade Riksdagen/oppositionen detta, och brytpunkten blev kvar på den tidigare nivån.

Inför budgetåret 2015 föreslog Regeringen Löfvén att brytpunkten skulle höjas till 36241 kr/mån, men chockerande nog beslutade Riksdagen/oppositionen istället för att rösta på Alliansens budget, som därmed kom att höja brytpunkten till 36941 kr/mån.

Intressant att två regeringar i följd har misslyckats med att få igenom hela sin budget, och även att Alliansen inför 2015 ville höja brytpunkten mindre än de ville inför 2014.

Högsta och lägsta inkomstskatt 2015

Häromdagen offentliggjorde Skatteverket 2015 års kommunala inkomstskatter. Det har skett en del förändringar jämfört med 2014, förmodligen mycket pga valen i höst.

Topplistan över kommuner med högst inkomstskatt i Sverige 2015 lyder:

  1. Dals-Ed: 35,19%
  2. Bräcke: 35,13%
  3. Dorotea: 35,105%
  4. Ragunda: 35,00%
  5. Bengtsfors: 34,92%
  6. Hofors: 34,74%
  7. Vännäs: 34,72%
  8. Sollefteå: 34,65%
  9. Malå: 34,65%
  10. Munkedal: 34,61%

Skattesatsen inkluderar kommunalskatt, landstingsskatt och begravningsavgift, men exkluderar kyrkoavgift.

Intressant att de flesta kommunerna på listan har en övervikt på vänsterkanten i kommunfullmäktige, men att Centerpartiet är mycket stort i både Dals-Ed och Bräcke.

Topplistan över kommuner med lägst inkomstskatt i Sverige 2015 lyder:

  1. Vellinge: 29,32%
  2. Solna: 29,32%
  3. Kävlinge: 29,38%
  4. Danderyd: 29,57%
  5. Staffanstorp: 29,63%
  6. Stockholm: 29,855%
  7. Täby: 29,92%
  8. Örkelljunga: 29,95%
  9. Lomma: 30,13%
  10. Sollentuna: 30,30%

I Vellinge röstade 48% på moderaterna till kommunfullmäktige, i Lomma 46%, i Danderyd 41% osv. I Örkelljunga var dock både (s) och (sd) större än (m).

Sveriges statsskuld mot Europas

Sveriges statsskuld är ca 150 miljarder euro, vilket är mindre än 40% av vår bruttonationalprodukt (BNP). Det placerar oss bland de bästa länderna i Europa, men så har det inte alltid varit.

Efter krisen på 90-talet var vår statsskuld drygt 70% av vårt BNP, men sedan dess har faktiskt statsskulden varit relativt konstant och vårt BNP har ökat. Tyvärr har inte alla länder i Europa haft samma utveckling.

Notera hur de största länderna i Europa (samt Grekland) har ökat sina statsskulder stadigt och hur Greklands passerar Sverige 2001 och sedan fortsätter att öka.

Men statsskulderna kan också ses i procent av BNP, eftersom stora länder nästan alltid har större statsskulder än små. Här sticker Grekland och Italien verkligen ut, och Sverige utmärker sig positivt.

Vi får inte glömma att man måste betala ränta på statsskulden. Om Grekland betalar exempelvis 3% ränta, blir det 10 miljarder euro varje år – eller 5% av landets hela BNP!

Tyvärr har Grekland dessutom ett underskott varje år, som man måste låna för att finansiera. Det är alltså inte tal om att amortera av lånet, det enda hopp som återstår är att långivarna avskriver sina krav. Eller att man på något mirakulöst sätt lyckas höja skatteintäkterna rejält.