Sätt ihop din egen globalfond

Henrik Senestad på Avanza bloggar om att man ju kan bygga sin egen globalfond från geografiskt nischade indexfonder istället. Exemplet som anförs är om man vill vara mindre beroende av dollarn.

Jag tycker att det låter intressant och rimligt att man exempelvis vill ha mer än 2-3% i Asien (ex. Samsung och Alibaba) än flera globalfonder har, och mer i Sverige än högst 1%. Om man kanske är skeptisk till dollarn eller Europa, kan man ju vikta efter sin övertygelse.

Annars kan man ju också kombinera en globalfond med geografiska fonder, det blir ungefär samma sak, fast kanske mindre tydligt.

Billigare bolån på gång?

Avanza och mediejätten Schibsted satsar i smyg på en ny bolåneform med lägre räntor och har redan tagit in flera miljarder kronor till satsningen. 

Källa: Dagens industri. Det handlar om kunder med låg risk, exempelvis låg belåningsgrad.

Premiumlån (raka motsatsen till sub-prime) är inte helt nytt, men är kanske på gång i större skala nu. Nordnet har haft bolån med räntor under 1% ganska länge, men med avsevärda krav på motprestation (ex. att du har flera miljoner kronor i tillgångar hos dem).

Avanza lockar med Bolån+ som ”kommer snart”.

Jag vet inte ännu om det bara handlar om en nischad produkt mot kunder med låg risk, eller om det är något mer. Det låter väl inte helt omöjligt att konkurrensen kan tvinga fram liknande produkter hos storbankerna så småningom.

Bra och bättre indexfonder

Passiva indexfonder är ett bra verktyg för de flesta investerare (och gillas av världens bästa investerare, Warren Buffet). Men alla indexfonder är faktiskt inte lika bra, så se upp med vilken du väljer!

Här ett axplock av svenska indexfonder, med utveckling de senaste 5 åren. Ser du mönstret, och sambandet mellan avkastning och antal aktier?

FondUtveckling 5 årAntal aktier
Handelsbanken Sverigefond Index90%315
SEB Sverige Indexfond89%291
SPP Aktiefond Sverige A86%82
Nordnet Superfonden Sverige83%93
Avanza Zero71%31
Aktiespararna Topp Sverige69%31

Svenska Dagbladet skriver så här om skillnaderna mellan olika svenska indexfonder:

Generellt kan man räkna med att en indexfond med stor riskspridning över tid går bättre än en smal fond men skillnaden mellan börsens smala index OMX30 och det breda OMXS de senaste fem åren är i år är skillnaden ovanligt stor.

  • OMX30 eller OMXS30 (OMX Stockholm 30) är ett index med de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.
  • OMXS är ett index över samtliga aktier på Stockholmsbörsens huvudsakliga listor.

Jonas Lindmark på Morningstar ger sina bästa tips för att välja bra indexfonder:

  1. Välj en marknad där indexfonder passar bra, exempelvis USA, Europa eller hela världen (”global”)
  2. Välj en fond med så brett index som möjligt (så många innehav som möjligt), absolut minst 50 aktier
  3. Välj en stor fond (stor ”förmögenhet”), för att få låga transaktionskostnader och undvika att handla med derivat
  4. Välj en fond med låg förvaltningsavgift

Utifrån dessa råd är det frågan om svenska indexfonder alls borde vara aktuella, eftersom Sverige är en ganska liten marknad. Men du bör i vilket fall undvika fonderna som följer OMX30, även om de har noll kronor i förvaltningsavgift.

God fortsättning på 2018

Inför det nya året har jag uppdaterat en del räknare med nya regler och skattetabeller som (oftast) gäller från årsskiftet:

En inte helt ny räknare är den för amorteringskravet, som har de nya reglerna som börjar gälla 1 mars 2018.

Jag hoppas att din ekonomi blir ännu bättre under 2018, och ska göra det lilla jag kan för att underlätta beräkningar och komma med information och idéer.

Nu kör vi!

Bostadsrätt 2.0

De kallade det själva för Brf 2.0, alltså en utveckling av bostadsrättsföreningen och tanken är att föreningen ska låna upp pengarna för bostäderna och stå för det stora lånet och sedan istället sälja lägenheterna till ett klart lägre pris. Man för alltså över den stora delen av finansieringen från köparen till föreningen.

Läs mer på Stabil Ekonomi.

Nobelpriset i ekonomi till Richard Thaler

Ärligt talat hade jag aldrig hört talas om Richard Thaler tidigare, men han låter som en förkämpe för oss som vill fatta bättre beslut för att leva bättre liv.

Richard Thaler är beteendeekonom och säger att vi människor inte alls är så rationella som ekonomin omkring oss ger sken av. Därför skär det sig ibland. Vi går därför lätt fel i pensionsval, på börsen men även i plånboken.

(Citatet från Claes Hembergs blogg.)

Det är många som tänker på ekonomi utifrån matematiken, och den är förstås viktig när det gäller exempelvis ränta på ränta och ännu mer komplicerade företeelser.

Men som en annan guru, Dave Ramsey, säger, är privatekonomi ”80% behavior and only 20% head knowledge”.

Det är lätt att tänka att det är smart att månadsspara, spara löneökningen, välja aktiefonder istället för räntefonder och inte agera över huvud taget när man är stressad eller i affekt.

Det är svårare att göra det, och om jag förstår det rätt, är det sånt som han forskar och skriver om.

Richard Thaler bloggar på Nudge blog, och har skrivit en bok med titeln Nudge.

Hur påverkar det skärpta amorteringskravet dig?

Redan vid midsommar kom Finansinspektionens förslag till en skärpning av amorteringskravet:

FI föreslår ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter (stora bolån i förhållande till inkomsten). Förslaget innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Nu kan du räkna exakt hur detta förslag skulle påverka dig vid köp av bostad: räkna på amorteringskravet.

Skärpt amorteringskrav från 2018?

Nästa vecka ska Finansinspektionens förslag om en skärpning av amorteringskravet vara färdigt, och därefter lämnas det till Regeringen för beslut.

Förslaget gäller ”hushåll med höga skuldkvoter”:

Förslaget innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera minst 1 procent av skulderna utöver det befintliga amorteringskravet.

Om hushållet tjänar 60000 kr brutto per månad, gäller detta för bolån på 3,2 miljoner kronor och mer. Det bör alltså påverka väldigt många i storstäderna.

Dagens nyheter skrev om detta för någon vecka sedan.

Sura miner om budgeten för 2017

Riksrevisionen ger idag skarp kritik till regeringen för 2017 års budget. Vi kunde redan i september, när budgeten presenterades, läsa många ledarsidor som uttalade sig negativt. Jag har saxat några citat nedan.

Norrbottens-kuriren:

Enligt regeringens egna prognoser kommer en miljon människor att befinna sig i utanförskap och vara beroende av bidrag år 2020. Regeringens undflyende svar på denna gigantiska utmaning är högre bidrag, fler utbildningsplatser och 5 000 statliga beredskapsjobb.

Hur illa ska det behöva bli innan de rödgröna ifrågasätter sina egna ideologiska skygglappar och öppna upp arbetsmarknaden så att den klarar av att skapa utrymme för fler? Det mänskliga priset för bevarandet av vänsterns version av ”den svenska modellen” riskerar att bli mycket högt.

VLT:

Finansminister Magdalena Andersson blundar, håller för öronen och hoppas på evig högkonjunktur. Ungefär 200 000 personer över 35 år saknar gymnasieutbildning, men S låtsats att nyanlända kan snabbutbildas till systemvetare på Ericsson.

Gotlands allehanda:

I stället för att göra något åt de stora problemen, som att se till att Polisen och Försvaret har de resurser som krävs, köerna till vården kortas eller se till att alla barn får bra undervisning i lugn och ro, väljer regeringen att göra symbolsatsningar.

Nya Wermlands-tidningen:

Trots att regeringen och V är glada åt att få presentera en budget med reformer för hela 23,6 miljarder kronor får varken polis eller försvar den budgetförstärkning som så väl behövs. 100 miljoner kronor till polisen är en åttondel av vad polisens själv begärt, vilket måste sägas vara en mycket märklig prioritering med tanke på krisen inom polisen.

Regeringens budget handlar tyvärr mer om att höja bidrag och mindre om att skapa förutsättningar för nya jobb. Det är uppenbart att budgetpartnern V har haft mycket att säga till om. Att spara i ladorna är det inte tal om.

Karlskoga tidning med flera:

Att regeringen kommer att missa sitt eget mål om EU:s lägsta arbetslöshet är också bortom tvivel. Ändå vidhåller Andersson att målet är bra, att det är något att ständigt jobba mot. Det är dock endast tomma ord. I praktiken är det inte jobben som regeringen prioriterar utan sin egen version av jämställdhet. Budgeten har kontrollerats för effekterna på jämställdheten. Till exempel motiveras höjningen av alkoholskatten bland annat med att män dricker och därmed utjämnas inkomstskillnaderna mellan könen.